Tillväxtverket gjorde rätt när de drog in stödet på 10 miljoner till Peak innovation.

I september 2013 skrev jag en insändare ”(Miljonfiaskot Peak innovation, läs nedan)”. Kommundirektör Bengt Marsh anklagade mig i media för att sprida felaktig information och uppgifter gällande Peak, trots att mina uppgifter kom från Mittuniversitetets granskningsrapport av Peak innovation II.

Nu har förvaltningsrätten utrett saken och funnet att Tillväxtverket gjorde rätt när de stoppade stödet till Peak innovation. Jag förväntar mig att ansvariga politiker och kommundirektör Bengt Marsh hörsammat förvaltningsrättens beslut och börjar tillämpar lagar och förordningar som gynnar regionens utveckling och inte ett fåtal karismatiska oratorers plånböcker.

   

Miljonfiaskot Peak innovation              
(Publicerad: LT,  ÖP 2013-09-07)

Jag förstår inte varför kommundirektör Bengt Marsh väljer att negligera den allvarliga kritik som framhålls i granskningsrapport och från flera tunga instanser som exempelvis Tillväxtverket och Vinnova när han uttalar sig i media gällande projekt Peak Innovations prekära situation?

Som kommunens högste tjänsteman förväntas Bengt Marsh vara opolitisk i sin profession. Därför reagerar jag när Bengt Marsh så obesvärat uttalar att inte bara han utan även Östersunds kommun och övriga medverkande kommuner och regionförbundet har fortsatt förtroende för processledaren Lars Lindqvist.

Projekt Peak Innovation är inte bara ett miljonfiasko utan även ett praktexempel på skadlig sammanslutning där Jens Nilsson(S) via sitt ”skötebarn” Mid Sweden Science Parks (MSSP) spelat huvudrollen och vars grundare föga förvånande heter Jens Nilsson, Lars Lindqvist och Jens Edlund nyckelpersonerna i Peakprojektets ledning.

Tack och lov har Tillväxtverket och Vinnova stoppat miljonutbetalningarna efter att det uppdagades att ledningen saknade nödvändig kompetens för att driva projektet enligt rådande regelverk.

Vem eller vilka har beslutat att ett skattefinansierat projekt i den här storleken motiverar 142 000 kronor plus moms per månad till processledaren Lars Lindqvist, i paritet med Sveriges statsministers ersättning?

En förklaring kan vara att ”Bäst före datum” passerats för flera inblandade i rådhuset viket förhoppningsvis visar sig efter valet 2014.

   

Karteller missgynnar kommunen –men extremt lönsamt för de inblandade.

Hans Wessén 

Märkliga turer i förvaltningens korridorer

Östersunds kommundirektör Bengt Marshs rekryteringsförmåga bör ifrågasättas. Gång på gång tvingas en irriterad och ifrågasatt Bengt Marsh i media förklara och försvara sitt agerande som blir allt mer kontroversiellt med åren. Bengt Marshs rekrytering av Unto Järvirova som kommunens ekonomidirektör är ett sådant ärende.

Unto Järvirovas uttalande i gårdagens tv-inslag i mitt-nytt visade på ett ovanligt dåligt omdöme när han svor sig fri från skulden när han låtit skattebetalarna stå   för hans spritkonsumtion vid utlandsresa genom att hänvisa till Staffantorps reglemente, som inte angav att det var otillbörligt att dricka skattefinansierad sprit vid representation.

Östersunds kommun ska inte ha chefer som måste ha vanligt sunt förnuft angivet i reglemente för att kunna verka i sin profession. Gammeldansk brännvin till lunch är ett sådant exempel. Förhoppningsvis innebär höstens val att nya politiker med ambition och vision att stärka Östersund kommuns varumärke tar plats i Rådhuset. Politiker som värnar om alla kvinnor och män- flickor och pojkars rätt till ett bra liv, god vård- bra skola och ett arbete att gå till.

JOBBSKATTEAVDRAG

Uppskattat och ifrågasatt

Regeringen tillämpar likt många andra stater Keynesiska korsmodellen, som förenklat innebär gasa och bromsa statens ekonomi beroende på konjunktur. Modellen är enkel, men bygger på en sluten ekonomi utan utrikeshandel. Sverige är likt många andra länder beroende av utrikeshandel därför fungerar modellen inte fullt ut eftersom faktorer vi icke råder över påverkar inte bara landets ekonomi utan även den enskildes ekonomi.     

•  Kortfattat innebär en lägre köpbenägenhet att företag måste dra ner på sin produktion  och avskeda personal, vilket kan leda till lågkonjunktur.

•  En större köpbenägenhet innebär högkonjunktur, eftersom företag anställer och  arbetslösheten går ner.

Kraftiga svängningar i köpbenägenheten påverkar samhället negativt och för att dämpa svängningarna kan staten antingen höja eller sänka räntan (penningpolitik) eller genom att ändra skattenivån och de offentliga utgifterna (finanspolitik). Jobbskatteavdragen är en finanspolitisk åtgärd som syftar till ökad konsumtion.

Med en allför ambitiös penningpolitik finns risk att företag och privatpersoner tar för stora lån och gör för stora investeringar som leder till överhettad ekonomi och finansmarknader som kraschar, vilket leder oss in i än djupare lågkonjunkturer och ekonomiska kriser.

Indikatorer tyder på att femte jobbskatteavdraget inte bidrog nämnvärt till ökad konsumtion, utan användes till att amortera på lånet eller till sparande vilket inte är fel, men effekten uteblev.

När jag träffande finansmarknadsminister Peter Norman (M) på en konferens i Åre den 29 september 2013 påtalade jag effekten av femte jobbskatteavdraget och föreslog att regeringen borde införa ett så kallat ”pensionärsskatteavdrag” för pensionärer med pension understigande 15 000 kr före skatt. 

Förslaget är verklighetsförankrat i faktumet att en stor del av Sveriges pensionärer har låg pension och därför skulle ett skatteavdrag bidra till ökad konsumtion och livskvalité för den enskilde pensionären. Peter Norman avfärdade inte inlägget utan lovade att föra tanken vidare.

Den som väntar får se

Grattis Östersund

Annat kan man inte uttrycka efter Stefan Karlssons förvärv av Hotell Gamla teatern i Östersund. En eloge till förre ägaren Susanne Andersson Pripps val av köpare (entreprenör) som garanterat kommer att berika Östersunds kulturutbud med konceptet ”teaterhotell”.

Stefan Karlssons kreativitet är vida känd och innebär att Östersund stärker sin position i konkurrensen att locka fler turister och besökare till Östersunds kommun.

Lycka till Stefan

Företagsklimatet måste stärkas

Inför höstens val måste kommun- och landstingspolitikerna ställa sig frågan-

 ”Hur ska Östersunds företagsklimat bli bättre”.

I Svenskt Näringslivs årliga rankning 2013 av företagsklimatet bland Sveriges 290 kommuner placerade sig Östersund sammantaget på en icke hedrande plats 191.

Enkätfråga	2013
Service till företag	179
Tillämpning av lagar och regler	212
Konkurrens med företag	237
Tillgång till kompetens	129
Vägnät- tåg och flyg	173
Tele- och IT-nät	181
Allmänhetens attityder till företagande	171
Kommunpolitikernas attityder till företagande	226
Tjänstemäns attityder till företagande	207
Skolans attityder till företagande	185

 (Tabellen redovisar delar av enkäten med politiker ansvar)

• För att stå sig i konkurrensen om nya jobben och ökad tillväxt krävs att kommunens näringslivspolitik reformeras så att organisationens parter går i takt. Ett näringslivskontor med bred samlad kompetens är grunden för effektiv styrning, kommunikation, partnerskap och affärsmässighet. Enkätsvaren visar att nuvarande organisation brister på många områden och därför måste organisationen fokusera på frågor som utvecklar och driver samhället framåt. Frågor som finns redovisade i tabellen ovan.       

Aktuell miljödebatt

Vindkraft

Vindkraften hotar naturturismens möjlighet att verka om regionen överexploateras av gigantiska parker med skyhöga blinkande torn och ljudliga vindsnurror som drastiskt påverkar turistens naturupplevelse.

En skadlig utbyggnad som vi får dras med i minst tjugo år, troligtvis i trettio till fyrtio år. För inlandets överlevnad måste politikerna begränsa utbyggnaden i norrlands inland, eftersom naturen är det sista som finns kvar för framtida försörjning.

Idag går större delen av Norrländsk elproduktion till kunder från Gävle i norr till Trelleborg i söder. Varför sker inte utbyggnaden där elen behövs? 

Jag ser gärna att storskalig vindkraftproduktion förläggs till Stockholm och Göteborgs skärgårdar, effektivt och kundnära och där tillväxten expanderar.

Aktuell fråga 

Lillänges expansion 

      

Jag förvånas över socialdemokraterna som generellt är emot företagare villkorslöst kan ta 40-50 miljoner från skattebetalarna i Östersund för att tillgodose ett danskt fastighetsbolags expansion i Lillänge. Normalt  borde bolaget själv står för alla kostnader som omgärdar köpet av tomtfastigheten.

Att sossar skiljer på folk och folk är inget nytt. I det här fallet får beslutet om särbehandling långtgående konsekvenser både för stan och framtida etableringar.

Trots utbyggnad sakna Lillänge kraften som IKEA genererar för att attrahera kunder från när och fjärran att besöka Birsta. Det borde AnnSofie Andersson kunna inse.

Tragiskt att centerns Carina Asplund anammat Per Åslings strutstaktik att gömma sig i haranger av ord utan betydelse.